Hur lång skall SHn vara och hur skall ringarna på spöet sitta?

De tittar på mig som om jag kommer från en annan planet när jag frågar efter en dubbeltaperad lina, en DT. Som tur är har Ian Bennet skaffat mig några sjunk II DT 10 och 11. Shooting taper, Rocket taper, etc.  är säkert bra men de passar inte min kaststil, som de säger är lite egen. Ian Bennet gillar Rocket taper för underhandskast, kanske jag provar den. Så här gör jag med  DTn.

Jag kapar spetsen, känner där det börjar tjocka på rejält i taperingen. Sedan mäter jag upp 11,8 m för en DT 11 och 11,45 m för en DT 10. Mina spön för DT 11 är 15 fot långa och de för DT 10 14 fot, därav längderna på SHn. I andra änden gör jag en liten ögla genom att dra in den avskalade änden i linans kärna och fäster med superglue. Linan måste alltså ha en flätad ihålig kärna. Sedan gör jag en tafsknut med åtta lindningar för att fästa tafsen vid fluglinan, av en 0,60 mm för DT 11 och 0.50 för DT 10. Sedan är de bara att fylla på med lika långa delar av 0,50, 0,45, 0,40 och 0,35, så långt som behövs till flugtypen. Den sista tunnaste biten är lite längre för då håller den bättre. Tafslängden är mellan 1,75 ggr till 1.25 ggr spölängden. Liten fluga längre tafs och stor fluga kortare tafs. Kanske jag börjar med 1,5 ggr med en premiärtub och 1,75 ggr för en sommartub. Sedan blir tafsen lite kortare allt eftersom  jag byter fluga. Man märker att man kastar sämre när taften blir för kort, blir kanske knutar. Kastet är som ett rullande hjul där framme. Är tafsen för kort rullar kastet ut för tidigt och blir kort i kastlängden, eller om flugan är för tung sträcker det inte alls och allt ramlar ihop. Min kaststil innehåller mycket överhandskast, jag är upplärd till att plaska så lite som möjligt. Om jag tvingas till underhandskast har jag tafslängder ner mot 1 till 1,1 ggr spölängden. Tafstjockleken taperas för att kastet skall föra flugan riktigt. Med detta kast kan man lyfta flugan ur vattnet med en framåtroll.

Som running line har jag det tjockaste som finns i butiken. Här gör jag en stor öggla som kan träs över rullen så man kan byta fluglina. Du kan också använda en flytande jämntjock lina # 5-6. Det är denna som slits så ibland blir det att göra nya ögglor. Kolla alltid kopplingen mellan fluglina och runningline innan du börjar fiska.

Det är viktigt var spöringarna sitter runt spöet. Spöbyggarna vill gärna sätta ringarna där spöet är som styvast runt för att då ser det som rakast ut. Det är helt fel för kastet rullar över styvheten och dör när man vinklar kastet. Om du böjer en klinga och samtidigt snurrar den så känner du var de olika styvheterna är. Ett spö, i  alla fall mina gamla, har för det mesta två styva riktningar runt sig. De är ofta inte mitt emot varandra och spöringen skall sitta i mitten av det kortaste avståndet emellan styvheterna. Troligtvis kommer sig detta av att spöet byggs av en duk och får en extra böjstyvhet där duken börjar och slutar. Är det bra, absolut för styvheten är med och styr kastet. Det följer att jag testar klingor innan köp. När duken slutar och börjar på samma ställe, klingorna har bara en styvhet runt, ratas de.

Om jag köper nya spön, nya liner, etc. måste jag byta ut mina gamla invanda metoder och det tar emot, mycket. Så länge inte ungtupparna, som mäter linlängden med elektronvåg, får mer fisk får det vara. Är på det sista av tre 15’ gr III och måste finna någon som kan renovera dem, annars är det kört. Det är klart att det kan bli tungt efter mycket fiskande och då byter jag till DT 10. Jag önskar jag kunde intressera mig för fiskegrejer är absolut en del av flugfisket. Det enda som får mig lite nostalgisk är min gamla #4 Abel med nummer 842 köpt av T&T i Turner Falls. Den är stadig till en dängare som jag, har bytt kork några gånger och den svarta lacken börjar se sliten ut. Snart har jag slitit ut allt, måste gå till affären och köpa ett nytt spö, en ny lina, nytt taftmaterial och allt där till. Jag bävar!